Inför riksdagsvalet 2026 har ett rekordstort antal småpartier anmält sig för att delta. Trots det höga antalet bedöms endast ett av dessa partier ha en realistisk möjlighet att vinna ett mandat i riksdagen. Det handlar om Örebropartiet, som leds av Markus Allard.
Anmälningarna till valet har ökat markant jämfört med tidigare valår. Många av de nya partierna saknar dock den organisatoriska och ekonomiska bas som krävs för att driva en riksdagsvalkampanj. Enligt valmyndighetens regler måste ett parti samla in namnunderskrifter för att kunna registrera sin valsedel, vilket är en tröskel som få av de mindre partierna klarar av.
Markus Allard, som tidigare varit aktiv i Örebro kommunpolitik, har byggt upp Örebropartiet med fokus på lokala frågor. Partiet har profilerat sig i frågor som rör trygghet, integration och kommunal service. Allard har tidigare uppmärksammats för sitt arbete i Örebro kommunfullmäktige, där han bland annat drivit frågor om äldreomsorg och bostadsbyggande.
För att ett parti ska kunna ta sig in i riksdagen krävs minst fyra procent av rösterna nationellt, eller tolv procent i en enskild valkrets. Det sistnämnda är den väg som Örebropartiet siktar på. Om partiet lyckas få tolv procent av rösterna i Örebro läns valkrets skulle Allard kunna ta en plats i riksdagen, även om partiet inte når fyra procent nationellt.
Det är en krävande uppgift. I riksdagsvalet 2022 fick inget småparti utanför riksdagen ett mandat via tolvprocentsregeln. De partier som lyckades etablera sig nationellt hade betydligt större resurser och medial uppmärksamhet. För Örebropartiet handlar det om att mobilisera väljare i en enskild valkrets, vilket kräver en intensiv och riktad kampanj.
Flera av de andra småpartierna som anmält sig har liknande ambitioner men saknar den lokala förankring som Örebropartiet har byggt upp. En del av dem är enfrågepartier eller har en tydlig ideologisk profil som kan locka en begränsad väljargrupp. Utan ett starkt lokalt stöd är chansen att nå tolv procent i en valkrets mycket liten.
Valmyndigheten har tidigare påpekat att det stora antalet anmälningar ställer krav på administrationen. Varje parti måste lämna in giltiga namnunderskrifter och uppfylla formella krav för att kunna delta i valet. Partier som inte klarar kraven riskerar att strykas från valsedeln.
För väljarna innebär det rekordstora antalet partier att valsedlarna blir längre och att röstsedeln kan innehålla fler alternativ än vanligt. Det kan i sin tur påverka röstningen, särskilt för väljare som inte är vana vid att navigera bland många partier.
Markus Allard och Örebropartiet har ännu inte kommenterat sina chanser i detalj, men partiet har tidigare signalerat att man satsar långsiktigt. Oavsett utgången i valet 2026 visar det stora antalet anmälda småpartier att intresset för att delta i den politiska processen är stort, även utanför de etablerade riksdagspartierna.
Riksdagsvalet 2026 hålls i september. Fram till dess väntar en intensiv period av kampanjande, namninsamlingar och registreringar för de partier som hoppas ta sig in i Sveriges riksdag.