Riskfyllt drickande är vanligare bland äldre som lever i parrelationer än bland ensamboende, enligt en ny kartläggning. Det är alltså inte de äldre som isolerats eller lever ensamma som har störst risk för skadlig alkoholkonsumtion, utan de som delar vardag med en partner.
Forskningen visar att partnerns dryckesvanor spelar en avgörande roll för den egna konsumtionen. När en person i ett parförhållande dricker riskfyllt ökar sannolikheten markant att även den andra gör det. Mönstret är tydligast bland äldre par där alkoholvanorna ofta etablerats under lång tid och blivit en del av den gemensamma livsstilen.
Kartläggningen utgår från självrapporterade uppgifter om alkoholvanor bland personer över 65 år. Resultaten utmanar den vanliga föreställningen att ensamhet i sig skulle vara den främsta drivkraften bakom ökat drickande bland äldre. I stället framstår parrelationen som en betydligt starkare faktor, eftersom partnerns attityd till alkohol och faktiska konsumtion normaliserar ett högre intag.
För vård- och omsorgspersonal innebär resultaten att screening och samtal om alkohol inte enbart bör riktas mot ensamboende äldre. Även äldre par behöver uppmärksammas i det förebyggande arbetet, inte minst eftersom skadlig konsumtion kan förvärra åldersrelaterade sjukdomar och påverka läkemedelsbehandling negativt.
Riskfyllt drickande definieras i sammanhanget som en konsumtion som överstiger de nivåer där hälsoriskerna börjar öka märkbart. För äldre gäller lägre tröskelvärden än för yngre, eftersom kroppens förmåga att bryta ner alkohol avtar med åldern och samtidiga sjukdomstillstånd kan förstärka effekterna.
Forskarna bakom kartläggningen understryker att alkoholvanor hos äldre ofta förbises i hälso- och sjukvården. Samtal om alkohol tenderar att prioriteras bort till förmån för andra åldersrelaterade frågor, trots att en kartläggning av dryckesvanor skulle kunna fånga upp problem innan de utvecklas till beroende eller skador.
Eftersom allt fler lever allt längre och många behåller en aktiv social tillvaro sent i livet, menar forskarna att frågan om äldres alkoholvanor sannolikt kommer att bli allt viktigare. Parrelationens betydelse för konsumtionen bör därför vägas in när vårdgivare planerar insatser och när anhöriga funderar över hur de kan stötta närstående i att minska sitt drickande.