Inredningsdesignern Kiki, som har arbetat med inredning i fem år, skapar rum som speglar individualitet och känslor. Hennes utgångspunkt är att hjälpa människor att hitta sin personliga stil och förstå vad som gör att de känner sig hemma. Därefter översätter hon detta till interiörer som upplevs levda i, lagrade och fulla av karaktär.
Kikis bakgrund vilar på design och berättande. Hon har arbetat nära privata kunder och tagit fram möbler, textilier och accessoarer som förenar funktion och känsla. Enligt henne börjar god design med att lyssna och förstå hur någon lever och vilken atmosfär personen vill skapa. Först därefter formas ett rum som känns både personligt och visuellt genomarbetat. Hon beskriver arbetet som en process där varje val ska bära en tanke, snarare än att fylla ytor med föremål för sakens skull.
Sin yrkesskicklighet fick hon under en intensiv utbildning i interiör- och rumslig design vid IED Milano. Vistelsen i en italiensk designkultur gav henne en djup uppskattning för rumslig harmoni, material och den tekniska precisionen bakom uttrycksfull design. Tid i showrooms, med leverantörer och på Salone del Mobile stärkte övertygelsen om att design kan beröra människor känslomässigt lika mycket som den tjänar dem praktiskt. Besöken gav henne även en närmare förståelse för hur material fungerar i verkliga rum, något som senare blivit en självklar del av hennes urval.
I dag handlar hennes arbete om att skapa rum som berättar en historia, med ett kuraterat uttryck som bygger på individualitet. Hon blandar gärna möbler från etablerade och framväxande varumärken med vintagefynd och handgjorda detaljer. Målet är en balans mellan stil, komfort och själ. Matbordet lyfts fram i hennes urval som ett exempel på hur olika uttryck kan kombineras till en helhet, eftersom det ofta blir platsen där vardagen samlas och där rummets karaktär blir tydlig.
Liknande principer syns i ett annat projekt som beskrivs i samma sammanhang. En nybyggd lägenhet i Kazakstan har fått en varm och samlad känsla av interiördesignern Diana Karimova. Väggarna är djupblå, belysningen är vintage och inredningen består av föremål hämtade från olika delar av världen. Lekfulla färgkontraster bidrar till uttrycket och gör rummen levande utan att de upplevs som oroliga.
Handgjorda keramiska detaljer och traditionella kazakiska motiv ger rummen karaktär genomgående. Projektet visar, enligt beskrivningen, att ett hem kan kännas fullt av personlighet utan en stor budget. Det är en påminnelse om att karaktär ofta växer fram ur återkommande detaljer, val av material och fynd snarare än ur dyra helhetslösningar. Kopplingen mellan de två exemplen är tydlig: i båda fallen är det den personliga blandningen av föremål, färger och hantverk som gör interiören igenkännbar.