Riksbankschef Erik Thedéen riktar en varning till landets politiska beslutsfattare. Han menar att en alltför expansiv finanspolitik riskerar att driva upp inflationen och därmed försvåra Riksbankens arbete med att få prisökningarna under kontroll. Varningen kommer i ett läge där hushållen fortsatt pressas av höga levnadskostnader och där ränteläget är en central fråga för både ekonomin och politiken.
Thedéen betonar att penningpolitiken och finanspolitiken måste dra åt samma håll. Om regeringen och riksdagen samtidigt spenderar stora summor eller sänker skatter utan att det finns utrymme i ekonomin, kan efterfrågan öka snabbare än utbudet. Det skulle i sin tur kunna hålla inflationen uppe och tvinga Riksbanken att hålla räntan hög under längre tid än vad som annars hade varit nödvändigt. En sådan utveckling skulle få direkta konsekvenser för svenska hushåll och företag, som redan är känsliga för ränteförändringar.
Enligt Thedéen är det avgörande att politikerna inte motverkar Riksbankens ansträngningar att nå inflationsmålet på två procent. Han pekar på att förtroendet för inflationsbekämpningen är en förutsättning för att ekonomin ska kunna återgå till en stabil tillväxt. Om marknaden och hushållen börjar tvivla på att inflationen verkligen kommer ner, kan förväntningarna bita sig fast och göra arbetet ännu svårare. Därför är det viktigt att finanspolitiska åtgärder är väl avvägda och inte underblåser prisökningarna.
Varningen kommer mot bakgrund av en tid präglad av hög inflation och stigande räntor. Riksbanken har under en längre period höjt styrräntan för att kyla av ekonomin, vilket har lett till dyrare bolån och en åtstramning för många hushåll. Samtidigt har regeringen aviserat satsningar på olika områden, bland annat för att stötta hushåll och företag. Thedéen menar att sådana åtgärder måste utformas så att de inte driver på efterfrågan i en redan ansträngd situation.
Han understryker också att Riksbanken agerar självständigt och fattar beslut utifrån sitt mandat att hålla inflationen låg och stabil. Det innebär att banken inte kan anpassa penningpolitiken efter kortsiktiga politiska önskemål. Om finanspolitiken och penningpolitiken drar i olika riktningar riskerar resultatet att bli högre räntor och svagare tillväxt än nödvändigt. Thedéen uppmanar därför politikerna att noga överväga konsekvenserna av sina beslut.
För svenska hushåll och företag är budskapet av stor betydelse. Om politikerna följer Riksbankens linje och håller igen på utgifterna, kan räntan sänkas snabbare och ekonomin återhämta sig tidigare. Om de i stället väljer en expansiv linje, kan hushållen tvingas leva med höga räntor under längre tid. Det handlar ytterst om vilken ekonomisk politik som förs och hur ansvaret fördelas mellan Riksbanken och de folkvalda.
Thedéens varning är ingen isolerad händelse. Flera internationella bedömare har påpekat att samspelet mellan finans- och penningpolitik är avgörande för att få bukt med inflationen. I Sverige har frågan aktualiserats i takt med att Riksbanken höjt räntan samtidigt som regeringen presenterat budgetar med olika stödinsatser. Thedéen vill nu tydligt markera att Riksbanken inte kan bära hela ansvaret för inflationsbekämpningen.
Det återstår att se hur politikerna reagerar på varningen. Klart är att Riksbanken fortsätter att följa utvecklingen noga och att nya beslut om räntan fattas löpande. För svenska folket innebär det en fortsatt osäkerhet kring ränteläget och de ekonomiska förutsättningarna framöver.