Wireva

Nobelupptäckt ger blinda viss syn tillbaka

Forskare har med hjälp av genterapi och optogenetik lyckats göra ganglieceller ljuskänsliga, vilket gör det möjligt för blinda patienter att se föremål om de bär särskilda glasögon.

Materialet har tagits fram med AI-stöd under redaktionellt ansvar av Haydamax OÜ.

En forskargrupp har med hjälp av genterapi lyckats göra ganglieceller i ögat ljuskänsliga. Metoden, som kallas optogenetik, har gjort det möjligt för blinda patienter att se föremål – förutsatt att de bär särskilda glasögon. Genombrottet bygger på nobelprisbelagd forskning och innebär att synen delvis kan återställas hos personer som förlorat den.

Optogenetik innebär att ljuskänsliga proteiner förs in i celler med hjälp av genterapi. I det här fallet har forskarna riktat in sig på ganglieceller i näthinnan, vilka normalt inte reagerar på ljus. Genom att göra dessa celler ljuskänsliga kan de omvandla ljus till nervsignaler som hjärnan kan tolka. De särskilda glasögonen förstärker och anpassar ljuset så att gangliecellerna aktiveras.

Metoden har testats på blinda patienter och resultaten visar att de kan uppfatta föremål. Det är ännu inte fråga om fullt seende, men en viss synförmåga har återställts. Forskningen är ett steg framåt inom behandling av blindhet och bygger på upptäckter som tidigare belönats med Nobelpriset.

– Det här är en viktig milstolpe, säger en av forskarna bakom studien, enligt Sydsvenskan.

Optogenetik har tidigare använts i djurförsök, men detta är ett av de första framgångsrika försöken att delvis återställa synen hos människor. Behandlingen kräver att patienten bär glasögonen kontinuerligt för att kunna uppfatta ljus och föremål. Forskarna betonar att metoden fortfarande är experimentell och att mer forskning behövs innan den kan bli en etablerad behandling.

Blindhet och svår synnedsättning påverkar miljontals människor världen över. De vanligaste orsakerna är ärftliga sjukdomar som retinitis pigmentosa, där ljusreceptorer i näthinnan gradvis förstörs. När dessa celler dör kan gangliecellerna fortfarande vara intakta, vilket är anledningen till att forskarna valt att rikta in sig på dem.

– Genom att aktivera gangliecellerna kan vi kringgå de skadade receptorerna, förklarar forskaren.

Forskningen har publicerats i en vetenskaplig tidskrift och finansieras delvis av svenska stiftelser. Nobelpriset i fysiologi eller medicin har tidigare tilldelats forskare som bidragit till förståelsen av hur ljus omvandlas till nervsignaler i ögat. Den nya studien bygger vidare på den kunskapen.

För patienter innebär genombrottet ett hopp om förbättrad livskvalitet. Att kunna se föremål och orientera sig i omgivningen kan göra stor skillnad i vardagen. Samtidigt är behandlingen ännu inte tillgänglig utanför forskningsstudier, och kostnaden för genterapi är hög.

Forskarna planerar nu att utvidga studien till fler patienter och att förbättra tekniken så att fler kan ta del av den. Målet är att kunna erbjuda en behandling som ger tillräcklig syn för att exempelvis kunna läsa och känna igen ansikten.

– Vi är bara i början, men resultaten är lovande, säger forskaren.

Optogenetik är ett växande forskningsfält som kombinerar genetik och optik. Metoden har potential att behandla flera typer av blindhet och andra neurologiska tillstånd. Den svenska forskningen bidrar till att driva utvecklingen framåt.