Nya underrättelseuppgifter pekar på att Ryssland har en plan för så kallade skräckattacker mot mål inom Nato. Syftet uppges vara att sprida panik och skapa oro bland befolkningen i medlemsländerna. Trycket mot försvarsalliansen beskrivs som ökande.
Uppgifterna kommer från en sammanställning som Aftonbladet tagit del av. Enligt tidningen handlar det om en rysk planering som innefattar attacker mot civila och militära mål inom Nato. Attackerna beskrivs som utformade för att maximera skräckeffekten snarare än att uppnå rent militära mål. Detta är en del av en bredare strategi där psykologisk påverkan och destabilisering av samhällen står i centrum.
Utvecklingen sker mot en bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge i Europa. Flera Natoländer har under det senaste året varnat för ryska hybridaktiviteter, inklusive sabotage, cyberattacker och påverkansoperationer. De nya uppgifterna om en planerad skräckattack skulle i så fall innebära en eskalering av dessa metoder till ett mer direkt våld mot alliansens territorium.
För Sveriges del kommer uppgifterna i ett känsligt läge. Landet är sedan tidigare medlem i Nato och har samtidigt ett pågående val. Estlands försvarsminister Hanno Pevkur har nyligen varnat Sverige för rysk valpåverkan och uppmanat svenska myndigheter att förändra sin mentalitet inför hotet. Enligt Pevkur är det viktigt att Sverige tar hotet på allvar och agerar proaktivt snarare än reaktivt.
Experter på säkerhetspolitik pekar på att Rysslands strategi mot Nato under lång tid har kombinerat konventionella militära hot med hybridmetoder. Målet är att skapa osäkerhet och splittring inom alliansen. En skräckattack mot civila mål skulle vara ett avsteg från de tidigare mönstren och innebära en ny nivå av konfrontation.
Nato har under det senaste året skärpt sin beredskap och genomfört flera stora övningar i framför allt Östersjöområdet och på östra flanken. Alliansen har också stärkt sitt luftförsvar och sin närvaro i de baltiska länderna. Trots detta kvarstår sårbarheter, inte minst när det gäller skydd av civil infrastruktur och hantering av desinformation i samband med en eventuell attack.
Uppgifterna om den ryska planen har ännu inte bekräftats av officiella källor inom Nato eller svenska myndigheter. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har avböjt att kommentera uppgifterna. Det är därför oklart hur konkreta planerna är och om de bedöms som operativt genomförbara.
Samtidigt understryker flera bedömare att uppgifterna måste tas på allvar oavsett grad av konkretion. Risken för ryska aktioner mot Nato bedöms som högre nu än på flera decennier, och en attack som syftar till att sprida panik bland civilbefolkningen skulle vara svår att bemöta med traditionella försvarsmedel. Frågan väntas bli en central punkt när Natos medlemsländer samlas för att diskutera det fortsatta säkerhetsläget i Europa.