Riksdagsvalet 2026 ägde rum den 13 september. Därmed är den svenska väljarkåren inne i den period då rösterna räknas, mandaten fördelas och regeringsfrågan avgörs. Valdagen markerar slutet på en valrörelse och början på en fas där de formella besluten fattas av riksdag och regering, inte av väljarna direkt.
Att valet hålls just den 13 september följer av den svenska valkalendern, där riksdagsval normalt förläggs till andra söndagen i september vart fjärde år. Datumet är därför känt i god tid och påverkar hur partier, myndigheter och medier planerar. För väljarna innebär det en fast punkt: rösta senast på valdagen, eller i förtid via förtidsröstning.
Efter valdagen vidtar en rad steg innan ett nytt politiskt läge är på plats. Röster ska räknas, preliminära resultat ska följas av slutliga siffror och mandaten i riksdagen ska fastställas. Först därefter kan talmannen inleda de samtal som leder fram till ett regeringsförslag. Det är riksdagen som ytterst prövar och röstar om statsministerkandidaten.
Vad valresultatet betyder för människor i Sverige beror på vilken majoritet som bildas. Skattefrågor, välfärdens finansiering, klimatpolitik och trygghetsfrågor är återkommande områden där riksdagens sammansättning får direkta konsekvenser för hushåll, företag och kommuner. Även om valutgången är oviss i förväg är själva processen efter valdagen förutsägbar: mandatfördelning, regeringsbildning och därefter en regeringsförklaring.
För kommuner och regioner spelar valet också roll, eftersom kommun- och regionval hålls samtidigt som riksdagsvalet. Lokala majoriteter kan förändras parallellt med rikspolitiken, vilket påverkar beslut om skola, vård och omsorg i den egna kommunen.
Riksblick följer den fortsatta utvecklingen med fokus på vad som faktiskt beslutas och vad det innebär i praktiken. Nya besked om rösträkning, mandat och regeringsbildning rapporteras när de är bekräftade.