Wireva

Tidöpartierna vill sänka flyktingkvoten till 900

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslås minska antalet kvotflyktingar från 5 000 till 900 per år. Förslaget möter kritik från flera håll och innebär en kraftig omläggning av svensk flyktingpolitik.

Materialet har tagits fram med AI-stöd under redaktionellt ansvar av Haydamax OÜ.

Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – har enats om att kraftigt minska antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot. Enligt uppgifter i Sydsvenskan föreslås att kvoten sänks från dagens 5 000 till 900 personer per år. Förslaget innebär en av de mest genomgripande förändringarna av svensk flyktingpolitik i modern tid.

Kvotflyktingar är personer som FN:s flyktingorgan UNHCR bedömt vara i särskilt behov av skydd och som vidarebosätts till ett tredje land. Sverige har länge varit ett av de länder i Europa som tagit emot flest kvotflyktingar, men antalet har varierat över tid. Regeringen och Sverigedemokraterna vill nu alltså skära ner kraftigt.

Enligt uppgifterna är det fråga om en politisk överenskommelse inom Tidösamarbetet. Hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot har varit en återkommande fråga i den politiska debatten. Förespråkare för en minskning menar att Sverige redan tagit ett stort ansvar och att integrationen av nyanlända är eftersatt. Kritiker menar i stället att en så kraftig minskning riskerar att urholka Sveriges humanitära åtaganden och försvåra för UNHCR att hitta varaktiga lösningar för människor på flykt.

Beskedet kommer mot bakgrund av att migrationsfrågan fortsatt är en av de mest omdebatterade politiska frågorna i Sverige. Regeringen har tidigare aviserat en stramare migrationspolitik i linje med Tidöavtalet. Att sänka kvotflyktingmottagandet till 900 per år är ett led i denna politik.

För människor i Sverige kan förslaget få flera konsekvenser. Kommuner som i dag tar emot kvotflyktingar kan påverkas ekonomiskt och organisatoriskt. Samtidigt kan en minskad kvot innebära att Sverige tar ett mindre ansvar internationellt, vilket kan påverka landets relationer med UNHCR och andra länder.

Det är ännu oklart exakt när förslaget kan träda i kraft och hur det kommer att genomföras i praktiken. Regeringen har inte presenterat någon formell proposition i frågan. Tidigare har liknande förslag mötts av kritik från remissinstanser och civilsamhället.

Kvotflyktingar skiljer sig från asylsökande som söker skydd vid gränsen eller efter att ha rest in i landet. Kvotflyktingar väljs ut av UNHCR och fördelas mellan länder som åtar sig att ta emot dem. Sverige har under många år legat högt i denna fördelning, men flera andra länder har också minskat sina åtaganden.

Förslaget väntas bli föremål för fortsatt debatt i riksdagen och bland berörda myndigheter. Hur många kvotflyktingar Sverige faktiskt kommer att ta emot framöver är ännu inte slutgiltigt beslutat.