Att gnissla tänder eller spänna käken utan att tänka på det är vanligare än många tror. Tillståndet kallas bruxism och är en repetitiv vana som ofta sker omedvetet – både dagtid och under sömnen. Med tiden kan det slita på tänderna och belasta käken, och i förlängningen leda till besvär som sträcker sig bortom munnen.
Enligt en expert vid Bupa Dental Care är stress och ångest bland de vanligaste bakomliggande orsakerna. När kroppen är i ett ständigt beredskapsläge spänner vi käkmusklerna utan att märka det. Det kan handla om perioder av press på jobbet, oro i privatlivet eller en allmän känsla av att inte kunna varva ner. Eftersom beteendet ofta sker i sömnen är det inte ovanligt att man själv är omedveten om problemet tills tänderna eller käken börjar ta skada.
Tecknen på bruxism kan vara lätta att missa. Vanliga signaler är slitage på tändernas tuggytor, ökad känslighet för kyla och värme, spänningshuvudvärk, ömhet i käkmusklerna och en känsla av att käken är trött när man vaknar. En del upplever också ljudliga gnisslande ljud under natten, vilket oftare uppmärksammas av en partner än av en själv. I vissa fall kan käkleden påverkas och ge klickande ljud eller smärta vid tuggning.
Problemet är inte bara kopplat till tänderna. Långvarig bruxism kan bidra till spänningar i nacke och axlar, sömnstörningar och en allmän känsla av utmattning. Det skapar en ond cirkel: stressen driver på gnisslandet, och besvären från käken och sömnen ökar i sin tur stressnivån. Därför är det viktigt att se till både symtomen och de bakomliggande orsakerna.
För att minska besvären rekommenderas flera praktiska åtgärder. En bettskena, som ofta tillverkas av tandläkare eller tandhygienist, skyddar tänderna mot slitage och avlastar käken under natten. Att medvetet varva ner inför läggdags – till exempel med avslappningsövningar, andningstekniker eller en stunds läsning – kan hjälpa kroppen ur beredskapsläget. Det är också klokt att se över koffeinintaget sent på dagen och att undvika att tugga på pennor, naglar eller tuggummi i onödan, eftersom det tränar käkmusklerna att vara aktiva.
Vid ihållande besvär är det viktigt att söka professionell hjälp. Tandvården kan bedöma slitaget, och vid behov remittera vidare till exempelvis bettfysiolog eller sjukgymnast. I vissa fall kan även samtalsstöd eller behandling av ångest vara en del av lösningen, eftersom bruxismen ofta är ett symtom på något annat. Att tidigt uppmärksamma signalerna kan spara både tänder och välbefinnande på lång sikt.
Sammanfattningsvis är bruxism ett vanligt men ofta förbisett tillstånd där stress och ångest spelar en central roll. Genom att känna igen tecknen, skydda tänderna och arbeta med stressen i vardagen går det att bryta mönstret innan det hinner göra bestående skada.