Nästan 2,1 miljoner väljare hade förtidsröstat när Valmyndigheten summerade läget den 8 september. Det är en kraftig ökning jämfört med samma skede inför valet 2022, då knappt 1,6 miljoner hade lämnat sina röster. Ökningen är 32 procent.
Siffran säger inte i sig hur högt det slutliga valdeltagandet blir. Den visar däremot att en stor del av väljarkåren redan har fattat sitt praktiska beslut om när rösten ska lämnas, medan partierna fortfarande försöker vinna de väljare som väntar till valdagen den 13 september.
Förtidsröstningen började den 26 augusti och fortsätter ända till och med valdagen. Sverige har därmed en lång period där väljare kan rösta på annan plats än den ordinarie vallokalen.
Jämnt mellan blocken
Den politiska bilden har samtidigt blivit betydligt mer öppen än den såg ut tidigare under valrörelsen. I Novus väljarbarometer som publicerades den 7 september får Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet tillsammans 50,3 procent. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna samlar 47,9 procent.
Skillnaden på 2,4 procentenheter ligger enligt Novus inom den statistiska felmarginalen. Liberalerna noteras samtidigt till 4,3 procent, alltså strax över riksdagsspärren i själva mätningen. Det är särskilt betydelsefullt eftersom ett partis placering över eller under fyra procent kan förändra mandatfördelningen kraftigt även om rörelserna i opinionen är små.
En opinionsmätning är inte ett valresultat. Den beskriver läget under den period då intervjuerna gjordes. Men mätningen visar varför de sista dagarna har fått sådan tyngd: det finns ingen stabil marginal som gör utgången självklar.
Tekniskt fel berör betydligt färre än först befarat
Den omfattande förtidsröstningen har också satt fokus på det tekniska fel som Valmyndigheten upptäckte i registreringen av vissa röster. Den första uppskattningen talade om omkring 4 000 berörda väljare. Efter myndighetens analys sänktes siffran den 7 september till högst 500 väljare vars röster sannolikt inte kommer att kunna identifieras. Den siffran kan enligt Valmyndigheten minska ytterligare.
Myndigheten har beskrivit händelsen som allvarlig och arbetar med att identifiera vilka lokaler och tidpunkter som berörts. Felet stoppades tidigare i september. För väljare som inte omfattas av de aktuella platserna och tiderna förändrar det inte hur deras förtidsröst behandlas.
Kampen fortsätter om dem som inte har bestämt sig
Den höga förtidsröstningen förändrar valrörelsens sista fas. Miljontals röster ligger redan i systemet, men partiernas kampanj riktas nu allt mer mot de väljare som ännu inte röstat, samtidigt som varje rörelse kring fyraprocentsspärren kan få stor effekt på mandatfördelningen.
Det är dessutom tre val som hålls samma dag: till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. De nationella partiledarna dominerar de stora debatterna, men lokala och regionala frågor avgörs parallellt.
Den 13 september stänger vallokalerna och rösträkningen tar vid. Fram till dess är den tydligaste faktiska signalen inte vem som kommer att vinna, utan hur många svenskar som redan har valt att använda möjligheten att rösta i förtid. Rekordtakten gör årets val praktiskt annorlunda långt innan det politiska resultatet är känt.