Storbritannien går från politisk kritik till ekonomiska åtgärder mot israeliska bosättningar på ockuperat område. Utrikesminister Ed Miliband meddelade på tisdagen att regeringen ska införa ett importförbud mot varor från illegala bosättningar och bygga ut sanktionerna mot personer och företag som möjliggör expansionen.
Planen omfattar mer än varuhandel. Brittiska myndigheter vill kunna rikta åtgärder mot byggverksamhet, infrastruktur, finansiering och fastighetsaffärer som bidrar till nya eller utvidgade bosättningar. Reklam i Storbritannien för fastigheter i illegala bosättningar ska också förbjudas.
Regeringen betonar samtidigt att detta inte är en generell bojkott av Israel. London säger sig fortsatt stödja handel med Israel inom den gröna linjen och avvisar BDS som övergripande strategi. Syftet är enligt regeringen att skilja mellan Israel och ekonomisk verksamhet som är direkt knuten till ockupationen.
Sverige har en direkt roll i den bredare diplomatiska linjen. Tillsammans med Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Island, Irland, Norge, Polen, Portugal, Spanien och Storbritannien står Sverige bakom ett gemensamt uttalande om nationella och/eller europeiska restriktioner mot handel med bosättningar som betraktas som olagliga enligt internationell rätt.
Det innebär inte att alla tolv länder inför identiska regler samtidigt. Men uttalandet visar en gemensam riktning: bosättningspolitiken ska i större utsträckning få handelspolitiska konsekvenser. För Sverige blir nästa fråga hur den gemensamma formuleringen omsätts nationellt och inom EU.
Israel reagerade snabbt på den brittiska skärpningen. Regeringen beordrade det brittiska generalkonsulatet i Östra Jerusalem att stänga och införde också restriktioner mot flera brittiska parlamentsledamöter. Därmed har frågan gått från sanktioner till en öppen diplomatisk konflikt.
Konsulatet är särskilt känsligt eftersom det representerar Storbritannien i Jerusalem, på Västbanken och i Gaza. London betraktar Östra Jerusalem som ockuperat och har inte erkänt israelisk suveränitet över hela Jerusalem i väntan på en slutlig politisk uppgörelse.
För svenska företag är effekten i nuläget främst politisk och regulatorisk. Om fler europeiska länder inför formella handelsförbud eller sanktioner kan krav på ursprungskontroll, leverantörsgranskning och finansiell due diligence skärpas. Det gäller särskilt verksamheter med komplicerade leveranskedjor eller investeringar i fastigheter och infrastruktur.
Den brittiska modellen kommer därför att följas noga. Hur London definierar en bosättningsanknuten verksamhet och vilka företag som kan omfattas av sanktioner kan påverka diskussionen i andra europeiska länder.
Den närmaste utvecklingen avgörs av tre saker: den brittiska lagtexten, Israels fortsatta motåtgärder och om EU-länderna går vidare gemensamt eller var för sig. Sveriges underskrift på tisdagens uttalande gör att frågan redan är en del av svensk utrikes- och handelspolitik, inte bara en bilateral konflikt mellan London och Jerusalem.