Tyskland vill bygga ett bredare skydd mot drönare, sabotage och cyberattacker efter det misslyckade attackförsöket mot flygplatsen Leipzig/Halle. Inrikesminister Alexander Dobrindts plan kopplar ihop fysisk bevakning av transportnav och kritisk infrastruktur med digital övervakning och ett nationellt cyberskydd.
Den 4 augusti hittades en drönare med sprängmedel på Leipzig/Halle i närheten av ukrainska fraktflygplan. Den tyska regeringen har på politisk nivå tillskrivit Ryssland ansvaret för operationen och hänvisat till polisens utredning, underrättelseuppgifter och tillvägagångssättet. Den straffrättsliga utredningen pågår fortfarande. Moskva förnekar inblandning.
Enligt BILD, med uppgifter som bekräftats av flera tyska medier, ska nya snabbt flyttbara antidrönarenheter finnas tillgängliga i nio strategiska städer: Frankfurt am Main, München, Hamburg, Berlin, Stuttgart, Düsseldorf, Leipzig, Hannover och Köln.
Enheterna ska skydda flygplatser, järnvägsstationer och andra viktiga transportknutpunkter. I Berlin ingår även regeringskvarteren. Uppdraget ska omfatta både upptäckt och avvisning av drönare samt insatser när obemannade farkoster bär sprängmedel.
Planen innehåller också en förändring för privata aktörer. Vattenverk, energibolag och försvarsindustri ska enligt förslaget kunna få rättsliga möjligheter att aktivt bekämpa farliga drönare. Det är ännu inte en generell gällande befogenhet. Ett fullständigt offentligt regelverk för ansvar, proportionalitet och samordning med polisen saknas fortfarande.
På stationer och andra känsliga platser vill Dobrindt dessutom använda mer AI-baserad videoanalys, biometrisk ansiktsigenkänning och automatiska system som kan upptäcka vapen eller avvikande beteenden. Ministern har drivit liknande teknikförslag tidigare under året.
Mot cyberangrepp planeras ett så kallat Cyberdome. Det ska bestå av ett tätt nät av digitala sensorer och skyddssystem som tidigt kan upptäcka attacker mot myndigheter och företag och bidra till att blockera dem.
Tyskland har redan påbörjat en förstärkning av den statliga drönarförmågan. I augusti meddelade regeringen att den federala polisens specialenhet ska växa till 300 personer och kunna utgå från åtta platser. Luftfartssäkerhetslagen har också ändrats så att Bundeswehr lättare kan bistå polisen i särskilt allvarliga drönarsituationer.
För Sverige är utvecklingen relevant som en del av NATO-ländernas arbete mot hybridhot. Kritisk infrastruktur, militära transporter och digitala nät är återkommande mål för spionage och sabotage, och den tyska modellen pekar mot en tätare koppling mellan polis, militär, teknik och privata operatörer.
Detaljerna är ännu inte färdiga. Kostnader, tidsplan och de slutliga rättsliga befogenheterna för företag var den 6 september inte fullt offentliggjorda. Nästa steg blir därför att se hur snabbt planerna omvandlas till lagstiftning och operativ förmåga.