Wireva

Panter&Tourron om lyxens nya formspråk

Den schweiziska designstudion Panter&Tourron arbetar med tysta objekt som väcker uppmärksamhet. I en intervju berättar grundarna Stefano Panterotto och Alexis Tourron om samarbetet med Balenciaga, synen på lyx och varför Lausanne präglar deras formspråk.

Den schweiziska designstudion Panter&Tourron har gjort sig känd för föremål som är subtila och återhållsamma men ändå svåra att bortse från. Bakom studion står designerna Stefano Panterotto och Alexis Tourron, som båda möttes under sina studier vid konst- och designskolan École cantonale d'art de Lausanne, ECAL. Sedan dess har de byggt upp en praktik där tystnad, materialkänsla och precision står i centrum.

Ett av studions mest uppmärksammade uppdrag var när de 2022 formgav hemobjekt för Balenciaga, vid en tid då Demna var kreativ chef och Martina Tiefenthaler var varumärkets Chief Creative Officer. Panterotto beskriver hur modehuset då hämtade sin estetik från en blandning av ironiska och funktionella inslag, långt från de typiska mode referenserna, och hur det sammanföll med studions egna värderingar. Arbetet utfördes i vad han kallar en bubbla i Lausanne, en stad han beskriver som betydligt mindre glamorös än Milano eller Paris.

Att se sina ljusstakar och lunchset dyka upp på sociala medier, bland annat på supermodellen Bella Hadids soffbord, kom som en överraskning. Panterotto säger att de aldrig hade trott att föremålen skulle tilltala en hel värld av influencers och modeläsare, och att det var roligt att se dem ute i verkligheten. Studions keramiska bordslampa Signal har också synts i Apple TV-serien Silos, vilket visar hur deras formspråk rör sig mellan mode, inredning och populärkultur.

Grundarna menar att den schweiziska industridesignen, med sitt ursprung i urmakeri och prestanda, har vidgat deras syn på vad design kan vara. Efter examen från ECAL valde de att starta ett eget kontor. Till en början arbetade de inom lyxsegmentet, med profilerade kunder och förmögna köpare, en värld som Panterotto beskriver som privat och diskret. Schweiz är enligt honom också starkt präglat av integritet kring förmögenhet och vem som köper vad.

Tourron berättar att de underskattade hur mycket knapphet och materiell rikedom fortfarande definierade lyx för många. Själva kände de inte igen sig i det traditionella språket med polerade material som guld, vilket är standard i den högsta sektorn. Det drev dem att bli ännu tydligare kring hantverk och prestanda i sitt eget arbete. Under åren har de arbetat för att ompröva och omdefiniera lyxens koder, mot en rörelse som handlar om sanningsenlighet mot materialet, prestanda och kvalitet, med fokus på var och hur saker tillverkas.

Studion har gång på gång återvänt till Hermès skyltfönster, och deras karriärer har präglats av de färgstarka butiksfasaderna. Tourron jämför med sin tidigare erfarenhet från teknikbranschen, där kulturen präglades av att misslyckas snabbt och ofta. Inom lyx är allt i stället dubbel- och trippelkontrollerat, från hantverkarnas kvalitet till monteringsdetaljer och materialinköp. De två lärde sig att berättandet ofta är lika viktigt som produkten i sig. Enligt Tourron kan man skapa en utmärkt produkt, men för att sälja den till ett visst pris krävs mer än perfektion, man måste också ha en stark berättelse.

En del av den berättelsen handlar om stämningen som designen skapar. Studion nämner installationen Softscope, en stor purpurfärgad pyramidformad sittmöbel som visades på Spazio Maiocchi under Milan Design Week 2023. Panterotto minns att det var den första designveckan efter två år av pandemi där människor kunde samlas igen. Idén kretsade kring hur besökare skulle använda strukturen under veckan, om de verkligen skulle samlas där, använda den som mötesplats och stanna länge eller bara ta en kort paus. Softscope och studions Diurno-lounge för Studio di pittura är exempel på hur de kombinerar rumslighet med vardaglig funktion.

Panter&Tourron fortsätter att arbeta från Lausanne med en praktik som förenar schweizisk precision, materiell ärlighet och en stillsam närvaro. Deras föremål söker sig inte till rampljuset, men tycks ändå hitta dit. För en svensk hemmiljö är deras förhållningssätt en påminnelse om att kvalitet och berättelse kan vara minst lika viktiga som det yttre skenet, och att det tysta ibland är det som märks mest.

Same event, other desks

Story file →