Island har kallat upp USA:s ambassadör Billy Long efter att president Donald Trump publicerat en karta där Island, Grönland, Kanada och flera andra länder och territorier visades under amerikanska flaggsymboler.
Bilden lades ut på Truth Social den 7 september utan någon förklaring. Förutom USA omfattade kartan Kanada, Grönland, Island, Mexiko, Centralamerika och delar av Karibien, med amerikansk symbolik över området. Inlägget innehöll inget formellt förslag om förändrade gränser, men den isländska regeringen valde ändå att reagera genom diplomatiska kanaler.
Utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir beskrev bilden som fullständigt olämplig. Statsminister Kristrún Frostadóttir kallade den oacceptabel och en förolämpning mot Islands suveränitet. Genom att kalla upp ambassadören markerar Reykjavik att frågan inte betraktas som enbart ett inlägg för den amerikanska inrikespolitiska publiken.
Bakgrunden gör reaktionen starkare. Trump har tidigare talat om Kanada som en möjlig amerikansk delstat och återkommande uttryckt intresse för att USA ska förvärva Grönland, som är en självstyrande del av kungariket Danmark.
För Norden är frågan nära kopplad till säkerheten i Nordatlanten och Arktis. Island är medlem i Nato och har ett strategiskt läge mellan Nordamerika och Europa. Grönland är centralt för arktisk övervakning och amerikansk militär närvaro. USA har alltså starka säkerhetsintressen i området redan inom ramen för samarbeten med suveräna allierade och Danmark.
En konflikt om symboler kan därför få praktiska följder om den undergräver förtroendet mellan länder som behöver samarbeta om försvar, flyg- och sjövägar och utvecklingen i Arktis. Det betyder inte att en karta på sociala medier i sig ändrar amerikansk politik. Däremot måste andra regeringar förhålla sig till att den publicerats av presidenten.
Det isländska agerandet sätter press på Washington att förklara vad inlägget var tänkt att signalera. För Reykjavik är utgångspunkten redan klar: Island accepterar inte att landets suveränitet suddas ut i amerikansk politisk kommunikation.