USA:s president Donald Trump har fått en viktig delseger i Högsta domstolen i striden om nya regler för poströstning. Beslutet ger regeringen större handlingsutrymme inför mellanårsvalet, men det innebär inte att domstolen har godkänt hela presidentordern som grundlagsenlig.
Den 24 augusti beslutade domstolen med röstsiffrorna 6–3 att tillfälligt stoppa ett beslut från en federal domare i Massachusetts. Det tidigare beslutet hindrade flera delar av Executive Order 14399 från att tillämpas mot 23 delstater och District of Columbia.
Högsta domstolens majoritet koncentrerade sig på en processfråga. Regeringen anses ha goda möjligheter att vinna argumentet att delstaterna i detta skede saknar tillräcklig konkret skada för att ha så kallad standing, alltså rätt att få just denna typ av talan prövad.
Det är en viktig begränsning. Domstolen har inte slagit fast att presidenten enligt konstitutionen har rätt att bestämma hur delstaterna ska administrera poströstning. Den större maktfrågan är fortfarande öppen.
Executive Order 14399, som Trump undertecknade den 31 mars, innehåller flera delar. Department of Homeland Security ska arbeta med listor över personer vars amerikanska medborgarskap har bekräftats. Department of Justice ska prioritera utredningar och möjliga åtal när federala valsedlar lämnas till personer som saknar rösträtt. Postverket USPS ska införa nya regler för post- och frånvaroröster.
De planerade postreglerna omfattar särskilda krav på kuvert, unika streckkoder och delstatsspecifika listor över väljare som får sina valsedlar med posten. Vita huset beskriver reformen som ett sätt att stärka kontrollen av medborgarskap, spårbarheten och förtroendet för valen.
Motståndarna hävdar att presidenten försöker flytta makt från delstaterna till den federala verkställande makten. USA:s konstitution ger delstaterna en central roll i hur federala val genomförs, samtidigt som kongressen kan reglera delar av systemet.
Domaren Ketanji Brown Jackson tog fasta på den frågan i sin avvikande mening. Hon ansåg att regeringen inte hade visat att presidenten har rättslig befogenhet att bestämma hur poströstningen ska administreras. Därför menade hon också att regeringen inte kan beskriva ett domstolsförbud som en allvarlig skada bara för att det hindrar en maktutövning vars laglighet inte är visad.
En annan domstolsorder gäller dessutom fortfarande. I målet League of Women Voters of Massachusetts v. Trump är en del av USPS-systemet fortsatt blockerat. Postverket har skrivit att de nya kraven för valet 2026 inte ska genomföras förrän regeringen har fått lättnad från de kvarvarande förbuden.
Tiden är knapp. Mellanårsvalet hålls den 3 november och i vissa delstater börjar valsedlar skickas ut redan i början av september. Kuvert, databaser, tryckavtal och kontrollsystem är då redan långt inne i produktionen. Även ett juridiskt tillstånd kan därför komma för sent för att alla praktiska förändringar ska hinna införas.
Det finns också en politisk motsägelse i Trumps egen historik. År 2020 röstade han själv per post i Floridas presidentprimärval och begärde senare ytterligare en poströst. Han uppmanade dessutom väljare i Florida att använda metoden eftersom han ansåg att delstatens system var säkert.
För svensk del är det framför allt maktfördelningen som gör fallet intressant. Konflikten visar hur snabbt en teknisk fråga om valsedlar kan bli en större strid om presidentmakt, delstatsrätt och domstolarnas roll.
Trump har fått en tillfällig juridisk fördel. Om den blir en verklig förändring av hur amerikaner röstar med posten avgörs först av nästa rättsliga steg — och av om tiden räcker innan valmaskineriet redan har rullat vidare.