Ukrainas tidigare försvarsminister Mychajlo Fedorov varnar för att landet ser ut att gradvis tappa kriget mot Ryssland. Samtidigt säger han att ett nederlag inte är oundvikligt. Ukraina har enligt honom fortfarande alla möjligheter att vinna, men bara ett fönster på några månader för beslut som kan ändra utvecklingen.
Uttalandena gjordes i en intervju med Reuters som publicerades den 25 augusti. Fedorov beskriver problemen som bredare än läget vid fronten. Han pekar på avsaknaden av en gemensam vision för seger, för långsam användning av ny militär teknik, korruption, patronagenätverk och politiskt beroende institutioner. Han uppskattade den ukrainska statens effektivitet till omkring fem procent.
Hans förslag bygger i hög grad på teknik. Fedorov vill se fler autonoma drönare, billiga luftvärnsinterceptorer, ett eget ballistiskt robotprogram och ett nät av sensorer längs fronten. Tanken är att kombinera information, obemannade system och industriell produktion på ett sätt som minskar behovet av att exponera soldater i de farligaste områdena.
Det som gör budskapet särskilt uppmärksammat är hur annorlunda han lät den 23 juli. Då sade Fedorov att Ukraina under de sex månader som hans lag arbetade i försvarsdepartementet för första gången på flera år hade börjat ta tillbaka initiativet. Han talade om ett möjlighetsfönster för att tvinga Ryssland till fred från en styrkeposition.
En månad senare är fönstret kvar, men betydelsen är förändrad. Nu beskriver Fedorov det som den korta tid Ukraina har på sig att förhindra att en negativ trend blir permanent. President Volodymyr Zelenskyjs kansli betonade denna motsättning i sitt svar till Reuters. Där sade man att Fedorov var positiv till krigets utveckling när han var minister och att det som framför allt ändrats därefter är hans personliga status.
Det innebär att frågan inte bara gäller militär analys utan också politik. Fedorov lämnade en av landets viktigaste poster under en konflikt i försvarsledningen. Hans avsked ledde dessutom till protester i Kyiv och andra städer, vilket gav honom en synlig politisk bas utanför regeringen.
Det finns en tidigare parallell i Oleksii Arestovych. Han var icke-anställd rådgivare till chefen för presidentkansliet och lämnade uppdraget i januari 2023. Bara några dagar senare började han offentligt ifrågasätta om en ukrainsk seger kunde betraktas som garanterad och framhöll att han nu talade som privat person. Likheten gäller förändringen i ton efter avgången, inte bevis för samma motiv.
Fedorovs tidigare roll var betydligt tyngre. Han ledde försvarsdepartementet och sade själv i juli att presidenten, försvarsministern och överbefälhavaren är de tre poster som verkligen bestämmer krigets riktning. Därför väger hans kritik tungt, men den måste också jämföras med hans eget resultat under det halvår han satt vid makten.
Reformen av Ukrainas territoriella rekryteringscenter blev inte färdig. Militär ombudsman Olha Reshetylova sade efter Fedorovs avgång att hennes kontor under månader hade lämnat förslag och diskuterat reformen med departementet utan att se effektiva förändringar utöver deklarationer.
Det är däremot inte belagt att just den reformen var den enda orsaken till att Fedorov avskedades. Zelenskyj sade offentligt att Fedorov och dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj inte lyckades samarbeta, samtidigt som problem vid fronten, i brigader och inom mobiliseringen kvarstod. Fedorov sade senare att konflikten med generalstaben hade angetts som formell orsak och misstänkte även motstånd mot förändringar i försvarsupphandlingar.
Fedorov är inte heller den första ukrainska toppolitikern sedan 2022 som offentligt nämnt risken för förlust. Zelenskyj varnade i april 2024 för att Ukraina skulle förlora om USA:s kongress inte gav nödvändigt stöd. Skillnaden nu är att Fedorov främst pekar på interna problem med statens kapacitet.
För Sverige och andra europeiska stödgivare är det en central fråga. Militärt stöd får effekt först när Ukraina kan mobilisera, producera och integrera systemen i fungerande ledning. Det är där Fedorov placerar sin varning. Om hans tidsfönster på några månader är korrekt kommer utvecklingen att synas både i Ukrainas reformtempo och på slagfältet.