Vladimir Putin verkade ovanligt orolig och rädd inför flyget från Bisjkek till Vladivostok efter Ukrainas varning om att fler drönare kommer att finnas i ryskt luftrum. Det uppger en konfidentiell källa som kunde följa händelserna kring slutet av den ryske presidentens besök i Kirgizistan.
Källan tillhörde inte Putins säkerhetsorganisation och hade ingen tillgång till samtal mellan presidenten och den federala skyddstjänsten FSO. Vittnet hörde inte heller Putin säga att han var rädd för att flyga. Uppgiften om rädsla är därför källans tolkning av beteende och av den synliga aktiviteten kring avresan, inte ett fastställt faktum om Putins privata känslor.
Bakgrunden är en ovanligt tät tidslinje. På kvällen den 1 september riktade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en varning till flygbolag, försäkringsbolag och stater som fortsätter att använda ryskt luftrum. Han sade att Ukraina inte avser att angripa civila flygplan, men varnade för att fler ukrainska drönare kommer att operera över Ryssland och att de säkra dagarna på den ryska himlen är över.
I samma uttalande nämnde Zelenskyj Vladivostok. Han sade att en annan global makt tidigare hade bett Ukraina att under en bestämd tid avstå från attacker i riktning mot staden och att Kyiv gick med på det. Enligt offentliga reseuppgifter skulle Putin efter SCO-mötet och sin presskonferens flyga direkt från Bisjkek till Vladivostok för sitt program i ryska Fjärran östern och i anslutning till Eastern Economic Forum.
Putin fick frågan om Zelenskyjs uttalande innan han lämnade Bisjkek. Under den sena presskonferensen sade han att en sådan formulering kunde ses som en ansökan om statsterrorism och att Ryssland skulle hitta ett sätt att svara om motsvarande tragedier inträffade. Reuters rapporterade samtidigt att Putin medgav att ukrainska attacker inne i Ryssland orsakat verklig skada och beskrev drönare som en särskild utmaning.
Drönarhotet påverkar redan den ryska civila luftfarten. Under en stor attack mot Moskvaregionen i augusti infördes tillfälliga begränsningar för flygtrafiken på Moskvas flygplatser. Ett civilt plan behöver inte vara ett mål för att påverkas. När drönare upptäcks kan myndigheter stänga luftrum, hålla kvar avgångar eller ändra rutter tills läget är under kontroll.
Kreml har dessutom länge försökt minska möjligheten att följa Putins resor. Den tidigare FSO-anställde Gleb Karakulov har sagt till Dossier Center att det särskilda presidenttåget har en säkerhetsfördel eftersom det är svårare att spåra med öppna tjänster än ett flygplan. Hans uppgifter säger ingenting om vilka beslut som fattades i Bisjkek den här natten, men visar varför själva färdvägen behandlas som en säkerhetsfråga.
Källan vet inte om den ryska skyddstjänsten diskuterade en alternativ rutt, begärde extra luftrumsrestriktioner eller övervägde att skjuta upp flyget. Det finns inga offentliga belägg för att Putin försökte ställa in resan. Kremls officiella engelskspråkiga kanal meddelade senare att han lämnade Bisjkek och att Kirgizistans president Sadyr Japarov tog farväl av honom på Manas internationella flygplats.
Det som gör vittnesuppgiften relevant är därför sammanhanget. Zelenskyjs varning kom före Putins avresa, nämnde riktningen Vladivostok och följdes av en hård rysk reaktion. Putin erkände samtidigt att drönare är ett verkligt problem. Därefter skulle han själv flyga genom det luftrum som just pekats ut som allt mer osäkert.
Källans intryck av rädsla går inte att bevisa utifrån. Men natten i Bisjkek visar hur en säkerhetsfråga som tidigare framför allt märktes genom stängda flygplatser och störningar för resenärer också kan nå den ryske presidentens egen rörelsefrihet.