Ryssland har byggt ut ett nätverk för uppskjutning av långräckviddiga attackdrönare i landets västra delar. Analyser av kommersiella satellitbilder pekar på minst tio platser med ny eller utökad infrastruktur nära Ukraina och Belarus.
The War Zone uppger, med hänvisning till DroneSec och öppen spårningsdata, att sju av de tio identifierade platserna redan har kopplats till ryska angrepp mot Ukraina. Institute for the Study of War bedömer att den mest omedelbara avsikten är att öka Rysslands förmåga att genomföra större och mer utspridda drönarattacker mot ukrainska mål.
Det är en viktig skillnad mot påståendet att baserna bara kan användas för angrepp mot Natoländer. Det finns inget stöd för en sådan slutsats. Infrastrukturen fyller redan en konkret funktion i kriget mot Ukraina.
Samtidigt ökar nätverket de militära alternativ som Moskva skulle kunna ha vid en framtida upptrappning. Fler startplatser i västra Ryssland och drönare med längre räckvidd innebär att mer av Natos territorium kan hamna inom potentiell räckvidd. En Nato-företrädare har sagt att alliansen noga följer Rysslands långräckviddiga slagförmåga och drönarverksamhet och har planer och styrkor för att avskräcka och försvara.
Oron förstärks av underrättelsevarningar om hybridoperationer. Reuters rapporterade att Polen och de baltiska länderna har skärpt skyddet av energianläggningar och annan kritisk infrastruktur efter varningar från allierade underrättelsetjänster. Ett scenario som diskuterats är en rysk provokation eller falskflaggad drönarattack där ukrainsktillverkade eller erövrade drönare används för att försvåra ansvarsutkrävandet. Uppgifterna visar inte att en sådan operation har godkänts eller är nära förestående. Kreml har avfärdat varningarna.
Amerikanska underrättelsebedömningar som CNN rapporterat om pekar också på ett möjligt riskfönster under de kommande åren. Vladimir Putin skulle kunna försöka testa Natos sammanhållning genom en begränsad handling, från cyberangrepp till ett mindre militärt intrång. Bedömningarna pekar inte ut någon omedelbar attack mot Polen.
Nato har efter de senaste ryska luftrumskränkningarna i Polen och Rumänien sagt att luft- och robotförsvaret på östflanken ska förstärkas. För Sverige är frågan en del av den kollektiva försvarsplaneringen: Rysslands nya drönarnätverk ökar pressen på Ukraina i dag och skapar samtidigt ett större krav på sensorer, luftförsvar och motståndskraft i Norden och på resten av den östra flanken.