Ungern har beordrat tio anställda vid Rysslands diplomatiska beskickning att lämna landet. Utrikesminister Anita Orbán meddelade beslutet den 8 september och sade att ungerska myndigheter bedömt deras verksamhet som oacceptabel och oförenlig med diplomatisk status.
Budapest har inte offentliggjort namn, befattningar eller de konkreta handlingar som ligger bakom beslutet. Inte heller någon exakt tidsfrist för avresan har angetts. Det går därför inte att slå fast att samtliga tio anklagas för en viss underrättelseoperation. Den officiella formuleringen är bredare och gäller verksamhet som inte anses förenlig med rollen som diplomat.
Ett sådant beslut kräver inte att staten lägger fram bevis offentligt. Artikel 9 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser ger värdlandet rätt att när som helst förklara en diplomat persona non grata utan att behöva ange skälen. Sändarstaten ska då kalla hem personen eller avsluta dennes uppdrag vid beskickningen.
Ryssland har redan meddelat att ett svar kommer. Det ryska utrikesdepartementet talar om motåtgärder. Reuters, med hänvisning till Interfax, uppger att den ryska sidan beskrivit den kommande reaktionen som smärtsam för Ungern. Några konkreta åtgärder har ännu inte offentliggjorts.
För Sverige är utvecklingen relevant eftersom Ungern är medlem i både EU och Nato. Landets tidigare regering under Viktor Orbán hade under flera år en mer Rysslandsvänlig och pragmatisk linje än många andra europeiska regeringar. Det skapade återkommande skillnader inom de västliga institutionerna i synen på Moskva och kriget i Ukraina.
Efter parlamentsvalet den 12 april ändrades maktbilden. Péter Magyar tillträdde som premiärminister den 9 maj och Anita Orbán som utrikesminister den 12 maj. Den nya regeringen har sagt att Ungern ska förankras tydligare i EU och Nato och minska ett ensidigt beroende av Ryssland.
Redan innan hon blev minister beskrev Anita Orbán Ryssland som angripare och Ukraina som offer för aggression. Hon argumenterade också för mer transparenta relationer med Moskva. Det är en markant annorlunda utgångspunkt än under den tidigare regeringen.
Reuters uppger att Ungern efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 inte offentliggjorde några utvisningar av ryska diplomater under Viktor Orbáns regering. Det senaste offentliga fallet före regeringsskiftet var 2018. I maj 2026 utvisade den nya regeringen en rysk diplomat med hänvisning till misstänkt underrättelseverksamhet.
Den aktuella åtgärden omfattar tio personer och är därför av en annan storleksordning. För Nato innebär den inte i sig någon ny gemensam policy, men den kan minska en tidigare skillnad mellan medlemsländerna i synen på rysk diplomatisk och säkerhetsrelaterad verksamhet. För Sverige, som bygger sin säkerhet på alliansens gemensamma lägesbild, är den utvecklingen viktigare än den bilaterala ordväxlingen mellan Budapest och Moskva.
Samtidigt bryter Ungern inte de diplomatiska förbindelserna. Anita Orbán har sagt att nödvändig dialog med Ryssland ska fortsätta. Den nya linjen kombinerar alltså fortsatt kontakt med tydligare gränser för vad regeringen accepterar.
Nästa signal kommer från Moskva. Ett spegelbeslut mot ungerska diplomater skulle hålla konflikten inom välkända diplomatiska ramar. Ett bredare svar skulle göra den till ett större test av hur långt Ungerns nya regering är beredd att gå i sin närmare anpassning till EU och Nato.