Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har beskrivit Tysklands anklagelser och nya åtgärder mot Moskva som ”i praktiken början på ett riktigt krig”. Uttalandet publicerades den 6 september. Lavrov pekade på den kommande stängningen av det ryska generalkonsulatet i Bonn och beslutet kring Ryska huset i Berlin. Han jämförde dessutom situationen med nedstängningar av diplomatiska beskickningar före andra världskriget och sade att tyskarna ”vill ha krig igen”.
Trots ordvalet har Ryssland inte förklarat Tyskland krig. Den tyska regeringen säger också uttryckligen att Tyskland inte befinner sig i krig. Berlin använder i stället begreppet hybridkrigföring för sabotage, spionage, cyberattacker och påverkan som ligger under tröskeln för ett konventionellt militärt angrepp. Skillnaden är central när Nato-länder försöker svara på fientliga handlingar utan att varje incident automatiskt blir en fråga om väpnad konflikt.
Den aktuella krisen började efter en händelse på flygplatsen Leipzig/Halle den 4 augusti. Tyskland anklagar Ryssland för att ha legat bakom ett försök att använda en drönare med sprängmedel i närheten av ett ukrainskt transportflygplan. Moskva förnekar ansvar. Den tyska regeringen har inte offentliggjort hela utredningen och säger att uppgifter om personer, resvägar, videomaterial och DNA-spår hålls tillbaka för att skydda det pågående arbetet.
Berlin har samtidigt beslutat om konkreta motåtgärder. Det ryska generalkonsulatet i Bonn ska stänga den 18 september. Avtalet kring Ryska huset i Berlin har sagts upp. Tyskland vill också skärpa inresekontroller för ryska medborgare, driva nya EU-sanktioner och öka trycket mot den ryska skuggflottan. Regeringen beskriver åtgärderna som proportionerliga och säger att de inte ska leda till okontrollerad upptrappning.
För Sverige är Nato-dimensionen särskilt viktig. Tyskland säger att stödet till Ukraina fortsätter och att svaret på ryska hybridoperationer samordnas med EU och Nato. Incidenten i Leipzig berörde ett ukrainskt flygplan och därmed den europeiska logistiken kring stödet till Ukraina. Sverige står inför samma bredare säkerhetsfråga som övriga allierade: hur flygplatser, hamnar, kommunikationsnät och militär transportinfrastruktur ska skyddas mot handlingar som är fientliga men inte nödvändigtvis når tröskeln för ett väpnat angrepp.
Ryssland har svarat genom att meddela att Goethe-Institut i Moskva, Sankt Petersburg och Jekaterinburg ska stängas. Samtidigt säger Kreml att man vill behålla diplomatiska relationer med Tyskland. Det visar att konflikten fortfarande drivs med sanktioner, konsulära begränsningar och politiskt språk snarare än med öppna militära handlingar. Nästa steg beror på Leipzigutredningen, nya europeiska beslut och hur långt Moskva väljer att gå i sina motåtgärder.