Finland har färdigställt omkring 200 kilometer gränsstängsel längs sin östra gräns mot Ryssland. Det handlar inte om en sammanhängande mur över hela den cirka 1 340 kilometer långa gränsen, utan om ett system av separata avsnitt som Gränsbevakningsväsendet har valt ut utifrån operativ risk och kostnadseffektivitet.
Systemet är mer än själva stängslet. På de byggda sträckorna ingår ett omkring 4,5 meter högt hinder, teknisk övervakning, ett vägnät för patruller och en röjd zon på ungefär 25 meter. Tanken är att ett otillåtet gränsöverskridande ska upptäckas snabbt, fördröjas av den fysiska barriären och mötas av patruller som kan komma fram längs servicevägen.
De första pilotavsnitten byggdes i Imatra och Salla 2023. Huvudprojektet genomfördes 2024–2026, och de omfattande arbetena i Nuijamaa i sydöstra Finland började i augusti 2024. Enligt Yle ligger omkring 140 kilometer av den totala sträckan i sydost, 35 kilometer i Norra Karelen och 25 kilometer i Kainuu, Koillismaa och Lappland.
Den slutliga kostnadsbilden är lägre än de cirka 380 miljoner euro som länge användes som rundad projektsiffra. I Gränsbevakningsväsendets slutrapport uppskattas kostnaden till 356 miljoner euro, 22 miljoner under den ursprungliga budgeten på 378 miljoner. Myndigheten uppger att hundratals företag deltog och att upp till omkring 600 personer och 150 maskiner arbetade på projektet under de mest intensiva dagarna. Markfrågor och ersättningar berörde ungefär 1 000 markägare.
Bakgrunden är den förändrade säkerhetspolitiken efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och Finlands erfarenhet av den så kallade instrumentaliserade migrationen vid östgränsen. Under 2023 kom fler än 1 300 asylsökande och migranter till gränsen via Ryssland utan de dokument som normalt krävs. Finland stängde därefter landgränsens övergångsställen, som varit kontinuerligt stängda sedan den 15 december 2023.
Inrikesminister Mari Rantanen sade vid en presskonferens nära Nuijamaa på måndagen att Finland längre fram kan behöva bedöma om fler avsnitt ska förses med barriärer. Hon efterlyste samtidigt mer finansiering från EU till unionens östliga medlemsländer för den här typen av gränsinfrastruktur. Därmed blir projektet också en europeisk fråga: den finländska östgränsen är både en nationell gräns och en del av EU:s och Schengens yttre gräns.
Samtidigt behandlas den juridiska beredskapen separat från stängslet. Regeringen föreslog den 3 september att lagen om tillfälliga åtgärder för att bekämpa instrumentaliserad migration, ofta kallad gränssäkerhetslagen, ska gälla till den 31 december 2028 utan ändringar i innehållet. Det betyder inte att själva gränsstängningen har fått ett slutdatum 2028. Beslutet om övergångsställena är en annan åtgärd och gäller tills vidare.
Finland går därför in i nästa fas med tre parallella lager: den fysiska barriären är färdig på de utvalda sträckorna, gränsövergångarna är fortsatt stängda och regeringen vill behålla de extraordinära lagverktygen längre. Nästa större politiska fråga blir om erfarenheterna från de 200 kilometerna leder till mer byggande — och hur stor del av kostnaden Helsingfors i så fall vill att EU ska bära.